• Halmstads webbplatser

Denna nyhet är äldre än 6 månader och kanske inte är aktuell längre.

Kanske är vi i skolan viktigare än någonsin

Skolsegregation var temat för höstens förvaltningsdag som ägde rum härom veckan. På programmet stod föreläsningar, panelsamtal och gruppdiskussioner. Och samtliga utmynnade i tre konstateranden: skolsegregationen är omfattande i Halmstad, vi genomför en hel del kompensatoriska insatser – och vi har möjlighet att göra mer, på alla nivåer i styrkedjan.

en bild på fem vuxna i soffa och fåtöljer och en på en man som talar

Fredrik Landelius, tillförordnad chef för barn- och ungdomsförvaltningen, inledde förmiddagen med att tala om situationen som Sverige och Europa befinner sig i med krig i öst och en omfattande energikris. Och han betonade hur viktig varje medarbetare i förskola och skola är nu. Kanske viktigare än någonsin.

Vi har möjligheter

Den tillförordnade förvaltningschefen talade även om behovet av att hjälpas åt inom styrkedjan. Att man på förvaltnings- och kommunnivå, kan arbeta kompensatoriskt genom att fördela och rikta resurser som personal, lokaler, kompetens och ekonomi, genom att dela ut utvecklingsstöd och genom att visa riktning och tillit till alla i verksamheten. Här kan man också göra insatser för att bryta segregationen genom att skapa sammansatta förskolor och skolor, så att förutsättningar finns för att kompensera, och genom att samverka inom kommunen.
– På enhetsnivå är det svårt att bryta segregationen i förskola och skola men ni kan kompensera. Genom att fokusera på mötet, utveckla undervisningen och lärmiljöerna, fördela resurser internt för att kompensera och genom att visa tillit inom styrkedjan. Och a l l a kan kommunicera, och i det ingår att lyssna.
Fredrik Landelius tryckte också på de möjligheter vi har inom barn- och ungdomsförvaltningen med ledare som visar stort engagemang och gör ett bra jobb och medarbetare som brinner för frågorna. BUF är också den förvaltning som visar högst resultat i årets medarbetarundersökning.

Om ingen är modig här vem är modig då?

Trion Elisabeth Hallén, Erica Johansson och Julia Sorling, verksamhetsutvecklare och planeringsutvecklare inom förvaltningen, redogjorde för vad segregation innebär, hur den påverkar vårt samhälle och hur vi på planeringsstadiet kan agera för att bryta den. De visade UR-filmen ”Går det att bryta segregationen?” där Uppsaladocenten i sociologi Susanne Urban visar vad som sker när vi främst riktar in oss på att öka inkomsterna inom ett segregerat område. De tre visade också hur effekterna av skolsegregation slår mot såväl den enskilda eleven, skolan och samhället.

Erica Johansson lyfte det faktum att det i den målbild som är kopplad till kommunens översiktsplan står att vi ska ha brutit segregationen till år 2050. Och kollegan Julia Sorling visade på de möjligheter vi har att påverka skolsegregationen och nämnde som exempel lokaliseringen – var vi bygger förskolor och skolor, hur vi formar våra barn- och elevströmmar och att vi kan förändra upptagningsområden och bygga med överkapacitet, allt för att gynna en blandad barn- och elevsammansättning.

Vikten av att våga gå före för att hitta en ny väg och lösningar påtalades av verksamhetsutvecklaren Elisabeth Hallén. Hon visade på allt vi faktiskt kan göra som att förändra våra arbetssätt, lära tillsammans, samordna grunduppdrag, testa förslag och våga gå först och vara modiga.
– För om ingen är modig här vem är modig då?

”Utbildning och undervisning är nyckeln”

I panelsamtalet deltog Jenny Åkesson, förskollärare, Vesna Bjelobrk, kurator, och rektorerna Ylva Johansson och Magnus Ljungdahl. De pratade tillsammans med moderatorn och verksamhetsutvecklaren Kent Roslund om hur viktigt det är att bygga upp en tillit redan från början, att skaffa sig kunskap och att vara nyfiken och jobba på att få upp ett förtroende hos vårdnadshavare.

Både Vesna Bjelobrk och Magnus Ljungdahl berättade att de ser hur segregationen tar sig i uttryck i elevernas resultat och i deras hälsa och mående. Och hur behoven av att läsa Svenska som andraspråk bara på Furlundsskolan gått från inga elever till 30-50 procent av elevunderlaget. Ylva Johansson betonade vikten av mötet och att vi behöver tänka nytt kring hur vi möter våra vårdnadshavare. Kanske genom en ”förskola mitt i byn” eller genom att använda våra förskolelokaler andra tider på dagen. Fler yrkesroller inom förskolan och ökad attraktivitet genom högre löner för att attrahera och behålla kompetensen på förskolor i mer segregerade miljöer var något som Jenny Åkesson tog upp.

Gruppen pratade även om hur förskoleplacering, elevsammansättning och samarbete med andra aktörer kan bidra till en minskad segregation. Och hur viktigt det är att vi fortsätter arbeta med barnens positiva bild av sin närmiljö.

Samtalet fortsatte sedan genom gruppövningar vilka bland annat fångades upp av Stefan Agmarken, chef för planeringsavdelningen.

Innan Fredrik Landelius avrundade dagen presenterade kommunikatören Anna Lehmusto ett diskussionsmaterial som tagits fram för att fungera som stöd vid visning av förvaltningens informationsfilm ”Likvärdig skola”.

Material och länkar

Materialet hittar du på intranätet Länk till annan webbplats.
Där finns filmen, en kort introduktion till ämnet segregation och sju reflektions- och samtalsfrågor att använda vid en genomgång vid din verksamhets arbetsplatsträff, APT.

Där hittar du även information om kommunens podd “Halmstad växer” där ett av avsnitten tar upp just frågan om segregation. I vinter kommer också förvaltningens egen podcast ha premiär och de första avsnitten fokuserar helt på skolsegrationen i vår kommun.

Text: Anna Lehmusto