På språng med politiken – ett skolbesök i tre akter

Det är en solig vårdag och den nyrenoverade skolan står stolt i solgasset. Snart ska skolgården vara full av elever som leker, spelar fotboll, springer och får utlopp för just sin energi. I entrén sitter den gamla rastklockan kvar och i nybyggets ljusa övervåning huserar personalrum, arbetsrum, skolhälsa och ledning. Där startar dagens besök med ett möte mellan skolans rektor Anette Nyd Lind, skoladministratör Åsa Ojala och nämndsordförande Arber Gashi (S). Det är ett samtal som snart ska komma att röra sig mellan renoveringsanekdoter, elevgrupper och pedagogiska styrkor och utmaningar.
– Nyhemsskolan är en fin gammal skola från 1908, berättar Anette Nyd Lind.
Den vackra kalkfärgen och de höga trälisterna har tagits fram utifrån hur skolan en gång sett ut och byggprojektledaren Matti Nilsson på teknik- och fastighetsförvaltningen får beröm för den varsamma renoveringen.
Det är önskvärt att involvera pedagogerna ännu mer i bygg- och ombyggnadsprocesser för att alla kompetenser ska kunna bidra med sina kunskaper. Planeringsavdelningen (inom barn- och ungdomsförvaltningen) tittar på hårda värden och pedagoger på de mjuka, fortsätter Anette Nyd Lind.
– Tack vare samordnaren Natalie Hoonks arbete med en projektgrupp fick personal från skolans olika verksamheter möjlighet att till exempel prova ut lämpliga möbler.

Begränsad yta rymmer stort fritids – och många nyanlända

Enligt rektorn finns inga riktade lokaler endast för fritidshemmets verksamhet utan klassrum, bild- och slöjdsalar, skolbibliotek och annan öppen yta används under heldagsomsorgen.
Skolan har ungefär 170 barn inskrivna på fritids vilket kräver sin planering. Barnen delas upp i mindre grupper och har aktiviteter i de olika rummen.

En ung man med glasögon och mörk pikétröja tittar på när två flickor i förskoleklass sitter och skriver i ett klassrum.
Arber Gashi besöker en förskoleklass.
Nämndsordföranden är nyfiken på antalet anställda och får veta att av 55 anställda är 48 tillsvidareanställa, personalomsättningen är låg och lärarbehörigheten hög.
– Vi är en övningsskola och samarbetar med lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. Vår personal känner att de gör skillnad för eleverna, säger Anette Nyd Lind.

Nyhemsskolan är en av de skolor som tar emot högst antal nyanlända inom kommunen. Arber Gashi undrar hur det påverkar eleverna och skolgången, är det många som behöver gå om en klass?

Annette Nyd Lind menar att en sexåring i vanliga fall kan cirka 8000 till 10 000 ord. På Nyhemsskolan finns många elever som startar med mellan 1000 och 5000 ord. Det har inneburit att skolan var tidigt ute med att satsa på lovskola för att repetera de nya kunskaperna som eleverna just förvärvat. Verksamhetens språkskola kommer också från att man vågar titta på hur det ser ut för den enskilde eleven, och ser att en del behöver ytterligare stöd.
– Sedan kan ju progressionen vara hög även om eleven inte når upp till målen. Vi har elever som kommer med ett svagt ordförråd och sedan utvecklas mycket men inte når bedömningskriterierna.

Besök i klasserna

Efter ett tag är det dags att fortsätta skolbesöket ute i klasserna. Först ut är ett par grupper med förskoleelever. En flicka och en pojke i årskurs 1 arbetar på sina skärmar medan en ung man i glasögon och svar pikétröja står bakom och tittar på.
– Varför är ni här? frågar en elev när trion går in i klassrummet. Arber Gashi presenterar sig och berättar att han är politiker med fokus på skolor och förskolor.
– Är du snäll? Frågan kommer från en annan elev och framkallar en del skratt.

I en annan del av skolan är en klass i färd med att lära sig teckenstöd till Idas sommarvisa. Skolavslutningen närmar sig och koncentrationen är stor trots publiken som står och kikar genom dörren.

Sista besöken före lunch är hos ett par smågrupper med språkelever och en klass i årskurs ett. Där är nyfikenheten stor på Arber Gashi som vant går runt och småpratar med barnen och tittar på deras skolarbete.
– Vad jobbar du för?
– Tog det lång tid?
– Vilken färg älskar du?

Vikten av politikerbesök i skolan

Så varför behövs de här besöken?
– Det är otroligt viktigt att inte enbart styra från en politisk verklighet. När politiker fattar beslut behöver de ha kunskap och ha skapat sig en egen bild för att förstå hur skolor och förskolor fungerar, och för att se engagemanget och hur många fantastiska verksamheter vi har här i Halmstad, säger Anette Nyd Lind.
Brukar nämndsordföranden eller andra politiker komma ut på besök?
– Det har sett olika ut. En del är väldigt engagerade och så har det funnits de som inte synts till alls. I alla fall inte här på Nyhemsskolan.

Varför gör du de här skolbesöken Arber?
– Som ordförande för barn- och ungdomsnämnden och ytterst ansvarig är det superviktigt att skapa sig en verklighetsförankring. Man kan läsa statistik men bakom den döljer sig elever, lärare och lokaler. Och jag behöver se hur det ser ut i praktiken och ha kontakt med de som har erfarenhet av den. Sedan har vi en dialog med nämnden. Det är en stående punkt på dagordningen.

Klockan har symboliskt ringt för lunch och det vankas soppa innan skolbesöket fortsätter, bland annat väntar ett möte med skolans elevhälsoteam.