Tidig läs- och skrivinlärning – en utbildning som gör skillnad

Initiativet till utbildningen kommer från Kärnhuset, barn- och ungdomsförvaltningens resurscentrum, där man drog i gång under hösten, uppbackade av förvaltningschef Dennis Hjelmström. Johanna Kristensson, en av kursledarna, logoped och språk, läs- och skrivutvecklare, berättar om orsaken. Att nationella och internationella mätningar i många år visat att läs- och skrivförmågan hos barn minskar, att läsuthålligheten sjunker, och att läsningens status gått ner samtligt som språklig förmåga blir allt viktigare.
– Särskilt viktigt är det i det samhälle vi lever i idag med sociala medier. Saker delas okritiskt i stället för att källor ställs mot varandra. Vissa elever som går ut nian har inte språket att kunna följa med i nyhetssändningar eller dagstidningar, säger hon och fortsätter:
– Det har också funnits trender i det mest effektiva sättet att lära elever att läsa. Från ljudande till helord. Nu är fokus äntligen tillbaka på phonics, alltså ljudande, den metod som har mest vetenskaplig förankring och som är särskilt bra för elever som befinner sig i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter.

"Vi erbjuder det vi har"

Tanken med fortbildningen är att försöka erbjuda det kursledarna, Olof Johannesson, också logoped, och Johanna Kristensson har, det vill säga teorin bakom läs- och skrivinlärning. Och det tillsammans med två erfarna specialpedagoger, Ann-Christin Knutzén och Agneta Dannberg, som står för de praktiska momenten direkt kopplade till undervisningssituationer. Men att intresset skulle vara så stort hade de inte räknat med.
– Den första omgången blev fullbokad på ett par timmar, och det har varit ett stort intresse även efter det, berättar Johanna Kristensson.

En utbildning nära vardagen

Två lärare som deltagit i fortbildningen är Anne-Li Högfeldt, klasslärare sedan många år och idag stödlärare åt elever med extra behov i matematik och svenska på Getingeskolan, och Max Friman, lärare i F – 3 på Andersbergsskolan.
– Suget efter utbildningen och anstormningen av anmälningar, det säger något, det här är något som lärare vill ha, som känns viktigt, säger Anne-Li Högfeldt.
Hon berättar att hon upptäckt, både hos sig själv och överlag, att lärare kan vara lite snabba på att gå direkt på läsinlärning, och att det kändes bra att få förståelse för och kunskap om den fonologiska medvetenheten hos barn repeterat.
– Vi kan ha lite bråttom att koppla ljud till bokstäver.
Anne-Li Högfeldt tycker att fortbildningen varit tydlig och konkret och uppskattar att teori och praktik gått hand i hand, att utbildningen aldrig varit långt borta från vardagen.
– Det var fem tillfällen man såg fram emot och där jag tänkte ”Wow, det här gav någonting”.

Sommarlovstappet blev en ögonöppnare

För Max Friman, som kunde kartlägga sina elever men inte tyckte det var tillräckligt, och som läst på en del på egen hand, har både den repeterande delen och den fördjupande varit viktiga.
– Det har varit varierat och en del om ganska mycket med teoretiska delar och material för att förkovran sig på egen hand. Och vi börjar nu använda LegiLexi i skolan eftersom bedömningsstöden inte fångar upp tillräckligt.
Informationen om ”sommarlovstappet” (att elever förlorar nyförvärvad kunskap under det långa lovet) var också en ögonöppnare, inte minst som han 2023 gick från att ha en klass i årskurs tre till en etta. Vi gör ett läsprojekt på Anderbergsskolan nu i sommar där samtliga elever på skolan erbjuds läsrelaterade aktiviteter under sommarlovet, delvis utifrån det här. Vi involverar all personal och har anställt ungdomar som ska att arbeta med högläsning för eleverna. Målet är att peppa till läsning och minska sommarlovstappet, främst hos de allra lässvagaste.

För Anne-Li Högfeldt innebär fortbildningen en chans att arbeta mer medvetet med läs- och skrivinlärning för att inte tappa ”de som inte lär sig av sig själva”.
– Jag behövde repetera och få bekräftelse på det jag gör. Nu efteråt ser jag fram emot hur kollegorna och jag ska kunna använda de nya kunskaperna och ta ett omtag. När alla som arbetar i förskoleklass och bland de lägre årskurserna deltagit i utbildningen kan vi förhoppningsvis allt tidigare fånga in de barn vi nu tappar.

Blir det fler kurstillfällen?

Efter sju månader med fyra fortbildningsomgångar à fem tillfällen är det nu uppehåll.
– Om det finns behov kommer vi erbjuda fler tillfällen nästa läsår. När elever slutar årskurs 1 ska de kunna läsa 40 ord per minut och kunna läsa med flyt när de går ut årskurs 3. Det är det viktigaste med den här utbildningen, avslutar Johanna Kristensson.