”Vi behöver tänka på vad som skapar en differentierad undervisning”

Barn- och ungdomsnämnden vill att kompetensen bland medarbetare ska öka, både sett till hur man upptäcker de här eleverna och sett till hur man anpassar undervisningen. Vilka är riskerna med att inte uppmärksamma just särskilt begåvade elever?
– Om de inte får anpassad undervisning och stöd kan de bli understimulerade. Det kan leda till att eleven tappar sitt intresse för att gå till skolan och följa undervisningen. Understimulansen kan också leda till stökiga elever i klassrummet, säger Paulina Langemark som är nämndsekreterare. Hon fortsätter:
– Flera lärare säger i undersökningen att de särskilt begåvade eleverna är svåra att upptäcka. Det är lätt att förväxla dem med någon som är allmänt omotiverad och har koncentrationssvårigheter.
– Om man inte tidigt utmanas i sitt lärande kan det leda till skolmisslyckande senare. Särbegåvade elever kan då börja förstöra för andra och störa undervisningen, fyller Elisabeth Hallén i.
– Det påverkar övriga klasskompisar och i förlängningen samhället i stort. Och bland de elever som inte presterar finns inte enbart särskilt begåvade elever, utan helt vanliga elever som också skulle kunna prestera på hög nivå utan att vara särskilt begåvade – om de fick rätt stimulans och utmaningar på rätt nivå.

Hur ser det ut för högpresterande elever, vilka risker finns det med att inte uppmärksamma dem?
– Högpresterande elever ställer väldigt höga krav på sig själva, risken är att de hamnar i stress och att de lämnas på egen hand. Det är lätt att tänka att de klarar sig bra ändå. Det kan leda till psykisk ohälsa och att de bränner ut sig om de inte får rätt stöd. De utvecklas heller inte så långt som de skulle kunna om de fått rätt stöd, svarar Paulina Langemark.

Det är samtalet som får elevernas tänkande att utvecklas

Så hur ska jag som pedagog tänka och vad kan jag göra för att uppmärksamma de här behoven?
– För att skapa en inkluderande undervisning gäller det att räkna med och planera för olikheter i ett klassrum vid starten av planeringsarbetet. Att göra innehållet tillgängligt för alla oavsett nivå och göra anpassningar som ingår i den ordinarie undervisningen. En annan sak är samtalet i klassrummet att det är samtalet mellan lärare och elever som får elevernas tänkande att utvecklas. Det vill säga att det har betydelse hur elevernas tankar och svar bemöts, framför allt av läraren, men också av övriga elever i klassrummet, säger Elisabeth Hallén.
– På lektioner som Skolinspektionen bedömt håller hög kvalitet lyfter lärare ofta det här, och att de jobbar aktivt för att skapa just ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat där alla vågar testa sina tankar och där alla hjälps åt att tänka. Man lyfter också det att sätta en elev ensam med svårare uppgifter sällan leder till djupare kunskap. Samtalet behövs för att utveckla tänkandet även för elever som ligger långt fram, fortsätter hon.
– Och det finns information och stödmaterial att hämta ur hos bland annat Skolverket och ur litteratur. Se tips längre ner, reds. anm.

Ni har i enkäten vänt er till 75 lärare och åtta rektorer från åtta olika skolor. Många är erfarna pedagoger. Utifrån svaren kan vi bland annat läsa att både de högpresterande och de särbegåvade eleverna sällan hamnar på agendan, att lärarna i enkäten har varierande upplevelser av stöd från andra skolfunktioner, och att de anpassar sin undervisning på olika sätt och i olika grad. Många svarar också att de har ett behov av kompetensutveckling inom området. Vad händer nu?
– Nu diskuterar vi vad som blir nästa steg i processen och hur vi ska få upp frågan på agendan. Vi behöver även lyfta elevröster och elevhälsans perspektiv. En insats som kan komma att bli aktuell är ett torg med inriktning tillgängliga lärmiljöer, svarar Elisabeth Hallén och Paulina Langemark gemensamt.
De betonar också att utvecklingsarbetet och undersökningen handlar om att upptäcka elevernas behov, sett till uppgifter och aktivitet – inte om att benämna enskilda elever.